hjärtesorg?

Har försökt och önskat jag skulle listat ut en snabb fix för det, men finns ingen. För drygt tre år sedan blev jag totald krossad. Jag befann mig i Thailand då min pojkvän ringde och gjorde slut med mig. Efter två veckor i paradiset låste jag in mig två dagar på hotellrummet och bara grät och grät.. och fick väl hemma en telefonräkning på 1000 euro. (konstigt?!) vem gör efter 2 år tillsammans slut då man är på andra sidan jorden? men jag har inget hat eller gammalt groll som ligger kvar, jag har accepterar, förlåtit, gått vidare för mig själv. Men det tog lång tid. En jävla lång tid. 1½ år innan jag inte grät varje dag. Min räddning var att lämna Åland, flytta till Barcelona, vara kring nya människor, lära mig ett nytt språk, vandra runt i en stad jag älskade. Få nya vänner ifrån hela världen. Det fick mig koma över den 1 års kris jag hade hemma. Jag jobbade på färja då för tillfället, jag grät mig igenom nätterna på hytterna, skötte jobbet exemplariskt på dagarna. Ingen kunde ana den kaos och sorg jag hade inombords. Mitt första spruckna förhållande och ingen aning om hur jag skulle ta mig vidare. Men att tvinga mig igenom jobb veckorna och sedan flytten var min räddning. Väl tillbaks från Barcelona fick jag drömjobbet mitt i svåraste tiden december och jobbade kvar där tills jag nyss började studera med de underbaraste arbetskamrater jag någonsin stött på!!... ( till sjuksköterska. Jag träffae min hund jag inte sett på nästan fyra månader och började finna mig själv igen, på hemmaplan, ett liv. Träffade en ny kille och idag efter två års bekantskap bor vi och har ett liv ihop. Jag tycker han är den mest rätta för mig i hela världen och har insett jag hade mycket fel förut, båda gjorde fel, skyller inte på någon.. men mitt råd och dit jag ville komma var att.. känns det totalt nattsvart och kört, flytta! byt miljö! bytt livstil! för en stund.. tills du är redo att gå tillbaks till ditt "riktiga liv" igen. Jag älskar Barcelona och största moroten för min utbildning är att klara den, få ett jobb i barcelona och kunna bo där och leva mitt liv där största delen utav året någon gång i framtiden.
 
Hinner återupptäcka mycket gammal bra musik under en sjukskrivning. På måndag är jag tillbaks i skolan.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0